Underbart med landsvägsplogning

Det är mitten av februari och vi är nästan längst upp i norra Sverige. Trots det visar termometern på plusgrader, asfalten har bitvis tinat fram och det slaskar på vägarna likt en solig aprildag. För någon dag sedan var det stormvindar med snödrev, som var tvunget att plogas bort och nu är det en sträng med slask samt en mittsträng och ytterkant med stenhård is som måste rivas på E10:an mellan Kiruna och Riksgränsen.

Tex & foto: Sten Strömgren

Publicerat i Mählers News, 2023

– Ja, det är en konstig vinter som inte liknar det man är van här upp i Kiruna, säger plogbilsföraren Johan Niemi när vi träffar honom längs E10:an.

Johan är född och uppvuxen i Kiruna och hans lastbilskarriär började för ett 20-tal år sedan på gymnasiet med transportprogrammet i Boden. Direkt efter avklarad utbildning började han köra lastbil på anläggningskörning hemma i Kiruna och det är något han fortfarande stormtrivs med. Framför allt nu under vintertid när han får ploga landsväg.

– Innan jag började köra för Orefields Group arbetade jag ett par vintrar med plogning inne i stan och det vill jag inte byta tillbaka till.

Johan berättar att det ofta var rätt trångt att komma fram i stan och att han hela tiden fick vara på helspänn för hinder och så att ingen kom i vägen för honom när han plogade.

– Det är ju helt underbart med landsvägsplogning, bara att gasa på säger Johan med ett brett leende bakom ratten i sin Scania R580 8×4.

Vi följer med Johan upp mot Riksgränsen för att fotografera och filma när han ska skrapa slask och riva is. Detta med att bara gasa på visar sig vara en sanning med modifikation, då vägen är ganska smal och vi möter ett flertal lastbilar och personbilar av olika nationaliteter. Många av långtradarna är försiktiga med att hålla ut mot sin kant, så Johan får i stället släppa på gasen, dra in sidoplogen, utskjutet på hyvelbladet och stryka sin kant. När mötet är avklarat går Johan ut en aning från kanten, kör ut vingen, hyvelbladet och gasar på igen.

Johans frontplog, en Mählers DPH och sidovingen, en Mählers SPH är båda högkastande modeller och konstruerade för att skicka i väg snön både högt och långt.

– Både frontplogen och sidoplogen är helt perfekt för den körning jag har då drivorna kan bli upp till en meter ibland. Då vill man verkligen bli fri snön och inte bygga för mycket snöplogkant menar Johan.

Även hyvelbladet under Scanian är av märket Mählers och det används i stort sett lika mycket som plogarna, då Johan hyvlar och avjämnar vägen vid i stort sett varje plogtur han gör.

– Hyvelbladet gör verkligen rätt för sig och för det mesta kör jag även med isrivarstål på frontplogen.

Johan berättar att han håller vägen fri från den spårbildning som annars kan uppstå och sådana här dagar då det är plusgrader är det både slaskplogning och isrivning som gäller.

– Enda nackdelen med isrivarskär på frontplogen är att det sprutar upp rätt mycket slask på fronten och framrutan sådana här varma dagar. Är det bara några minusgrader så går det bättre.

Vi har nu kommit strax norr om Torneträsk och det är dags att vända lastbilen mot Kiruna, då Johans plogsträcka möter ”norr-gängets” sträcka som går härifrån och upp till Riksgränsen.

Det börjar spricka upp och fjällmassiven runt om oss börjar visa sig mellan molnen som hänger kvar. Johan sätter ner plogarna och hyvelbladet mot isen på vägen och V8:an i Scanian mullrar fint när han sätter fart mot Kiruna. Det är lätt att förstå att Johan tycker att han bytt upp sig då det gäller arbetsplats.

Vill ni se Johan in action så kan ni göra det här nedan: