Ibland sover man sittandes i lastbilen

Under många år har Patrik Fjällborg plogat snö i en del av Sverige där man aldrig behöver fundera på OM det kommer snö på vintern. Det är snarare att hoppas på att snöfallet SOM kommer är barmhärtig nog att ge en liten välbehövlig paus ibland.

Text & Foto: Jonas Sundberg

Publicerat i Mählers News, 2020 #2

Patrik är en av Sveriges absolut nordligaste plogbilsförare och säkert en av de allra mest upptagna.

– Ibland hinner man knappt fälla ner sängen i lastbilen -man sover sittande och när klockan ringer lägger man bara i växeln igen, säger Patrik med ett leende.

Mählers har han använt ända sedan starten på tidigt 90-tal. Bland annat är det Mählers högkastanade diagonalplog DPH, plogfästen, sidovinge och en äldre Rossö 2000 som ingår i utrustningen.

-Det har fungerat bra med Mählers under de här ca 30 åren. Rossö 2000 föredrar jag tidigt på vintern eller sent på hösten, när man kör de första svängarna. Den är fin till att få med sig de tunna snölagren utan att gräva med sig gruset säger Patrik.

Dagen för Mählers besök, i mitten av mars, är det dock DPH:n som sitter på lastbilen såsom den gör de flesta vin-terdagar.

– DPH:n äter sig effektivare igenom snödrivorna, den trycker hårt mot backen, istället för att gå upp på drivorna, säger Patrik.

Tredje generationen plogbilsförare
Patrik är den tredje generationen som driver företaget och sedan 1992 har han och frun Carola drivit det hemifrån byn Lannavaara, i den nordöstra delen av Kiruna kommun. Här i det flerspråkiga Tornedalen (Svenska, Finska, Mienkiehli och Samiska) plogar han höglänta fjällvägar med namn som Viikusjärvivägen och Pulsujärvivägen.

– Man har en fin vy från kontoret, i alla fall sådana här dagar säger Patrik och syftar på det bländande vita snölandskapet utanför hytten.

Det är en gnistrande solig dag när vi följer med en sväng längs en annan väg med finskklingande namn – Tuolpukkavägen. Den sträcker sig 16 km från byn Nedre Soppero upp till den lilla bosättningen Tuolpukka. Idag sitter DPH:n på en Scania R124, tillsammans med en Mählers sidovinge och plogfästen. Patrik som nästan kan köra sträckan ”i sömnen” efter hundratals turer genom åren, låter DPH:n effektivt rensa vägen från ett 10-15 centimeters snölager som lagt sig under morgonen. Vägen blir allt mer höglänt tills vi når vägs ände – några få hus runt en vändplan. Planen står dock inte till vårt förfogande, i alla fall inte just nu, eftersom ett tiotal renar använder den för vad som ser ut som en eftermiddagslur. De tittar slött på lastbilen som de sett så många gånger förut och rör sig inte ur fläcken. Patrik har inget annat val än att stanna och vänta tills det en stund senare behagar djuren att lomma iväg. Vändplanen, tillsammans med en vägsnutt runt husen städas snabbt av innan vi vänder tillbaka mot Nedre Soppero.

– Jag kanske skall ta på mig den här nya jackan med våran logga, säger Patrik och håller upp den med ett lurigt leende. Man har jobbat med det här i över 30 år nu, så det har väl blivit dags för egna företagsjackor, säger han.

För att kunna bo kvar i Lannavaara har paret Fjällborg anpassat sig och fått fram en fungerande mix med plogning, transport, taxi och entreprenad. Medan plogandet, lastbilstransporterna och entreprenaden mestadels ligger på Pariks bord, tar Carola hand om taxidelen med bl.a. skolskjutsar, samt pappersjobbet och ibland en del grovarbete inom entreprenad.
Men under vintersäsongen är det en sak som dominerar stort för Patriks del – och det är förstås snöplogningen.

– Man har jour hela tiden – snöar det så är allt annat inställt säger han, innan han stänger dörren och fortsätter.